måndag 22 juni 2015

Så har vi avverkat midsommar och i princip halva det här året har gått. Hur deprimerande känns det inte att veta att nu går vi mor mörkare tider igen. Även om det tar sin lilla tid.

Midsommarfirandet förlöpte traditionsenligt och jag var mycket nöjd med att det blev min variant av jordgubbstårta som bakades. Jag tror inte jag lyckats så bra med dekoreringen någonsin. Jag använde en snordyr äggskärare jag köpt från Tupperware och det var oerhört smidigt.




Till tårtan drack vi detta fantastiskt goda dessertvin, som bäste brorsan tagit med sig. Det är inte så dumt att ha en bror, som utbildat sig till sommielière. Han jobbar dessutom för en vin- och spritimportör och har ofta med goda viner. Det här vinet är friskt och lite "bubbligt". Passar som en sportkeps till tårtan.



Mindre än 10 minuter efter att vi huggit in på tårtan såg fatet ut så här. En sekund senare var fatet rensat.



Vädret tllät inget plockande av blommor och heller ingen klädning av midsommarstång. Eftersom vi inte hade någon stång fick vi också ställa in den tillhörande dansen där de kinesiska grannarna brukar kika upp bakom häcken och glo på oss med stora ögon när vi skuttar runt till "små grodorna". Det sätter onekligen lite extra piff på tillställningen, när grannarna troligen undrar vad vi håller på med. Även om vi nu gör det här varje år.

Inte heller fick vi möjlighet att spela några parti kubb, där jag alltid är med i det laget som förlorar. Det har dock aldrig hindrat mig från att ha kul ändå.

Vi grillade, chillade och spelade Maxiyatsy med systerdottern. En helt underbar midsommar med andra ord. Lite sol och några fler plusgrader hade suttit fint, men man tager vad man haver, sa Cajsa Warg och snöt sig i gardinen.

tisdag 5 maj 2015

Ska man säga det man vill eller ska man vara proffessionell.

Jag är en person, som gärna läser andras bloggar, men är kass på att sköta min egna.

Jag älskar mitt jobb och har svårt att tänka mig att inte göra det jag gör just nu. Jag har inte varit så mycket ute på fältet, som jag skulle vilja under våren. Nu har det dock kommit massor med uppdrag att åka på och kalendern är mer än full.

Jag har just fått en ny kollega, som jag ska hjälpa att introducera i jobbet. Jag har själv rekommenderat denna person och tror vi kommer få mycket kul tillsammans.

Jag träffade en kollega från en av våra konkurrenter. Personen gjorde uttalande angående en installation vi haft hos annan kund, som var avsett att misskreditera det företag jag jobbar för, Sånt känns inte bra. Jag upplyste om att den långa "startsträckan" för den kunden berodde på att de valt att inte starta upp innan andra system var på plats. Jag valde att inte replikera med att det måste svida när kunder skickar tillbaka konkurrentens system och ersätter dem med det som kommer från min arbetsgivare. Men jag anser att det inte är proffessionellt.

Jag tar tacksamt emot synpunker på det.

fredag 6 februari 2015

Fredag!

Så var det fredag igen och många lägger ut glada tillrop på Facebook. Funderade just varför vi gör så? Är vi så lättade att veckans slit är över och vi har två dagar fritt. Fritt är för många, även för mig, fyllda med alla andra "måsten". Jag är privilegierad att ha hemstädning, så det slipper jag undan. Men det ska handlas och lagas mat. Det ska tvättas och fixas. Hur mycket fritid blir det. Egentligen??

Jag har suttit på kontoret i två dagar och administrerat, haft telefonmöten med kollegor och även deltagit i en webbaserad utbildning.

Jag lyxade i går och gick på en ansiktsbehandling. Ett presentkort jag fick av goda vänner på födelsedagen förra året riskerade att brinna inne om jag inte höll ögonen på giltighetsdatum. Tyckte att jag passar på att utnyttja det nu. Underbart skönt att ligga och bli ompysslad i ett rum med dämpad belysning och behaglig musik spelandes i bakgrunden. Att stiga ut i dagsljuset var nästan som att bli bländad av mötande helljus en kolsvart natt.

I dag hade Fredrik Backman skrivit på sin blogg att nya biljetter släpps till föreställningen av En man som heter Ove. Johan Rheborg gör en bejublad enmansföreställning baserad på Fredriks bok. En bok man ska läsa när man är ensam. Jag grät rejält när jag läste den. Bästa syrran och jag ska gå på en föreställning senare i vår. Något att se fram emot när allt annat känns trist.

tisdag 3 februari 2015

När man blir glad och allt löser sig - trots allt!

I dag kändes det som jag var mer i fas med verkligheten. Ett härligt återseende med en kär vän och en underbar middag tillsammans i går kväll spillde nog över med positiva energier.

Jag gjorde flera av kunderna nöjda genom att lyckas, med handledning av företagets IT-guru, fixa ett problem med dataöverföring mellan olika system. Sånt känns så himla bra efteråt.

Gårdagen var kall, snörik och blåsig och jag insåg att jag skulle tagit varmare kläder med mig. Fick rusa in på Stadium och köpa en kofta. Hellre en mindre snygg kofta än att frysa på vägen!

Resan vidare blev lite längre, tidsmässigt, än planerat.Ett tåg blev inställt och det blev att sitta av en timme i ett mindre samhälle. Men efter en så bra dag kändes det mindre viktigt.

måndag 2 februari 2015

När det inte blit riktigt som man tänkt sig

Tyckte jag skulle ha gott om tid i morse.

Men så ringde telefonen oavbrutet.

Fick ta privatlektion, via Webex från Indien, för att klara av att göra reseräkningar. Det som inte fungerade i går, fungerar klockrent i dag. Men varför fungerade det inte i går då?? Känner mig som en riktigt blåst blondin.

Ena katten blev upprörd när den kommunala snöröjningen, för ovanlighetens skull, kom och skrapade gatan. Morrar som värsta lejonet åt plogbilen. Står i ett fönster och skjuter rygg.

Maken har tagit min bil till sitt jobb och lämnat sin hemma. Den startar nu, helt plötsligt inte. Får inte tag på maken. När det är 12 minuter till min buss går når jag honom. Vrålar att om han inte dyker upp, NU, får han köra mig till det tåg jag ska med. Jag måste förstås gjort något så att bilen inte startar. Jaha! Jag vred på nyckeln. Ftsph, sa det, inget mer. Noll laddning i batteriet. Vad skulle jag gjort?? Varför jag är arg? Han har tagit min bil. "Jag har inte tagit din bil". Jasså, Är inte detta min bil? Du kör den nu. Har inte du tagit min bil?

Men tågen gick på minten. Tack SJ. Jag är en av era trogna. jag står på er sida.

söndag 1 februari 2015

Mobilbloggar

Då testar jag att mobilblogga. Kom hem från ett 90 minuterspass med funktionell styrketräning och känner mig nöjd och skönt trött. Överväger att packa i morgon och det blir nog inga problem att hinna med.  Bussen till tåget går kl 11, så det är gott om tid.

Long Time - No See

Det var inte i går, precis, som jag gjorde ett inlägg. Kanske ska ta ändra på det och vara lite mer aktiv på den här fronten.

I morgon är det dags för en ny resa runt om till företagets kunder. Jo, jag är kvar på samma ställe.

Det har hänt en del viktiga saker i mitt liv sedan sist. Jag har ändrat på några viktiga detaljer och tappat en hel del i vikt.

Jag skaffade motorcykel och tog körkort för den. Prematur 50-årskris??

Barnen har tagit studenten och flyttat ut för högre studier på andra orter.

Jag har behållit maken och arbetsgivaren. Det har hänt en hel del i organisationen på jobbet, men jag älskar mitt jobb och de jag jobbar tillsammans med.

söndag 10 januari 2010

Gammal dam med myror i byxorna?

Efter att ha väntat in mitt södergående tåg och väl kommit ombord är inte dagens äventyr över.

I sätet på andra sidan gången sitter en äldre kvinna.

Nervös och rastlös reser hon sig, går i väg i gången och kommer tillbaka till sin plats - femtioelva gånger den tid det tar från Alvesta till Huvudstaden sydväst om Sverige.

Vid ett tillfälle tittar hon på mig, skrattar och pekar upp på bagagehyllan.

Hon har lagt ett bagage där, säger hon på danska. Men hon ser det inte, säger hon.

Jag ser det när jag sitter ner och med tanke på de matematiska formler som gäller för geometri borde hon också se det. Stående.

Nu måste man ju vara snäll mot gamla tanter som uppträder trevligt, vänligt och lite förläget. Så jag reser mig och tar fram bagaget mot kanten och visar att det är där.

Jag frågar tanten om jag ska ta ner det och det vill hon. Jag ger henne påsen och upptäcker lyckligtvis en sko som glidit ur den samma.

När vi närmar oss Malmö börjar tanten stappla fram och tillbaka i gången, ta på sig en täckkappa, eventuellt dunfodrad och säger att hon inte hittar sin ena vante.

Hon visar en tumvante, modell skidvante, och säger att hon inte hittar den andra.

Jag frågar om hon med säkerhet visste att den fanns när resan påbörjades. Det är lätt att tappa vantar när man river efter biljetter och sådant. Talar här av egen erfarenhet.

Det visste hon inte säkert, säger hon.

Jag försöker titta pågolvet runt hennes säte men "kammar noll".

Tanten vinglar åter i väg i vagnens gång och återkommer med glada nyheter. Vanten låg i korgen på rullatorn!

Hon försöker kränga på sig en ryggsäck i skinn, men det går inte så bra. Jag hjälper henne dra upp remmarna och sätter dem på plats på hennes axlar.

Jag är helt säker på att hn tänker stiga av vid den stora, internationella flygplatsen.....

Men då säger hon att hon ska av på Centralstationen. Och då har vi inte passerat flygplatsen än....

Väl inkomna på Huvudbangården baxar jag av min egen resväska ur den första dörren, men när jag gått på perrongen och kommit fram till vagnens andra dörr ser jag tanten försöka komma av tåget med två handbagage, en rullator och en resväska.

En lite suck inombords och jag får åter bistå denna tappra lilla tant.

Lyckligtvis dyker anhöriga upp redan efter avlastning av ett kolli.

Tacksam är tanten och med glada tillrop vinkar hon farväl!

Det var ändå inga större uppoffringar jag gjorde och eftersom hon var glad och trevlig känns det ändå bra att kunnat hjälpa till.

Dagens goda insats för en behövande medmänninska!

Åter på resande fot i tjänsten!

Efter en månad med endast dagsuppdrag är det åter dags att resa bort. Denna gång bär det av till land i södra Europa.

Men först en tågresa till Huvudstaden sydväst om Sverige.

Flyget går vid sjusnåret i morgon..... Fanns det inga bättre tider att ta till för denna destination??

Byte av tåg som brukligt i Alvesta där 08-X 2000 är försenat. Är jag förvånad?

En dryg halvtimme på blåsig perrong i bister, blåsig januarivinter tilltalar mig inte.

Ställer mig inne i vänthallen och beundrar vinterdagens gnistrande skönhet inifrån.

Passar på att ta en lunchkorv i Pressbyrån på stationen. Där har fler haft samma tanske som jag - lite fika i väntan på försenade tåg.

Inne bland hyllorna står en vagn med ett ganska stort bagage. Formen på detta låter mig tro att det är en basfiol......

En stund senare är det dags för resenärer norrut att få åka i väg.

En ung man drar basfiolen på perrongen utanför fönstret där jag står och jag ser hur han försöker baxa ombord instrumentet på tåget.

Efter en del trixande är han ombord och jag ser hans mödosamma försök att få in ekipaget i vagnens gång.

Jag undrar i mitt stilla sinne hur de andra resenärerna ska komma in i vagnen......

Ganska modigt av en ung man att företa en resa med ett instrument av denna storlek. Även om han hade hjälp av sitt resesällskap!

torsdag 26 november 2009

Service på tåg i annat land

Efter avslutat uppdrag blev det till att ta tåg tillbaka till landets Huvudstad.

Man åker första klass när man är på tjänsteuppdrag meddelade chefen när jag anställdes.

Tar därför detta alternativ och köpte biljett i går.

Mycket trevlig, ung kvinna i luckan på järnvägsstationen.

Blev färdig mycket tidigare än planerat och då det finns avgångar varje timme återvänder jag till järnvägsstationen för att undersöka möjligheten att boka om.

Samma trevliga kvinna i dag och det går alldeles utmärkt att boka om.

Väl på tåget med plats i tysta avdelningen kommer en mycket trevlig konduktör.

Jag njuter av stillheten och har avdelningen för mig själv.

Här finns te och kaffe i termosar. Det står mindre vattenflaskor snyggt uppställda. Socker och små mjölktetror ligger smakfullt upplagt i små kogar.

Tar fram min macka jag köpte på stationen innan jag for och serverar mig en kopp kaffe.

Då kommer konduktören tillbaka och bjuder på ett fat med äpplen och choklad.

När vi åkt en bit frågar han om jag vill ha koderna för att utnyttja internet. Det fanns inte hela resan.

Vid en större station längs vägen kommer det ny personal på tåget.

Lika trevliga och vänliga.

Blir bjuden mer frukt och choklad....

När det gäller denna vänliga service skulle nog SJ behöva skicka vissa av sin personal.

Speciellt kvinnan i luckan på Örebros centralstation som satt där en morgon i oktober......

När inte hissen går ända upp

Bodde på hotell i annat land.

Inte på mitt favvohotell i Huvudstaden.

Detta hotell var sunkigare på insidan än vad reception och fasad lät påskina.

Fick rum 401 och detta brukar innebära fjärde våningen.

Med en resväska packad för fem dagars bortavaro, en laptop modell tyngre samt handväska som skulle gjort farmor glad avseende storlek blir man lätt irriterad när portiern visar mot en trappa.

Finns det ingen hiss?? Jo, runt hörnet.

Hissen har de mest underliga lukter under de tre dagar jag bor där.

Ena dagen är lukten av rå fisk mycket påträngande.

Idag skulle jag trott att det luktat lik om jag inte visste hur det luktar. Tyvärr vet jag det.....

Hissen går bara till första våningen! Sedan blir det att släpa med sig bagaget runt den kvadratiska byggnadens korridorer.

I varv efter varv med trappor i olika etager går vandringen.

Till slut är jag framme.

Allt är inte dåligt!

Fönstret är öppet och elementet avslaget.

Tack för ett svalt rum.

Ska möta mina kollegor i receptionen och bestämmer mig för att ta den anvisade trappan ner.

För att testa.

Jag är då tacksam att jag inte valde det alternativet på vägen upp....

måndag 23 november 2009

Do and don't

Vissa saker bör man göra och andra bör man undvika.

Män bör sitta ner när de kissar på tågets toalett.

Om tåget är av X 2000-modell och rusar fram i maxhastighet kränger det en del.

Det är lätt hänt att strålen hamnar på golvet i stället för i porslinsskålen.

Då blir det inte trevligt för dem som måste dit senare.....



Om man nu har klåda i näsborren - gå in på toaletten och riv runt.

Då slipper dina medpassagerare se hur du är uppe i bihålorna i pannan eller inne och krafsar på frontalloben.

Kan medföra visst obehag för känsliga personer.....

fredag 20 november 2009

När man implementerat begreppet "Service minded" till fullo!

Ett stort TACK till den receptionist som satt på vandrarhemmet jag bodde på mellan onsdag och torsdag!

Det är sällan man få uppleva en så serviceinriktad person på en sådan position numera.

Jag fick ta två läskburkar i kylen för de som jag aldrig fick ut kvällen innan! (Hade inte räknat med annat än ersättning, så där var det bara ordinarie bonuspoäng)

Sedan när han inte kunde få tag i en taxi åt mig hoppade han upp, slet resväskan ur händerna på mig och rusade ut till sin privata bil.

Så skjutsade han mig till mitt uppdrag på sjukhuset.

Stor heder till denne, mycket trevlige man!!!

Han personifierade "Sola i Karlsta' " på ett utmäkt sätt!!!!

onsdag 18 november 2009

Sniken läskautomat

Trots istoppade pengar vill automaten utanför min dörr, på det mycket spännade vandrarhemmet, släppa ifrån sig sina burkar.

Eftersom jag nu känner irritatioen sakta krypa på rycker jag i en spak och klappar till den på sidan.

Det kan ibland få en del manicker att komma på andra tankar.

Denna behandling får maskinen att åtminstone lämna i från sig en av tolv istoppade kronor.

Hämtar några nya spänn för jag är törstig och lite sugen på något.

För vandrarhemmet ligger en bit bort från centrum och det är urkasst väder i kväll.

Läskautomaten ta tacksamt emot pengarna, jag väljer dricka, det surrar och burrar i maskinen.

Mekaniken går därinne.

Men det blir ingen dricka.

Jag ska kräva prisreduktion för detta!

När man INTE begriper att en dörr är LÅST!!!

Ny uppdatering!

Efter ytterligare påhälsning har jag tvingasts sätta upp en lapp på dörren.

Både på svenska och engelska!

Hoppas jag får vara ifred nu!!!

Att begripa att en dörr är låst!

I dag bor jag på ett vandrarhem för dit jag skulle på uppdrag finns inte ett enda hotellrum att uppbringa på 10 mils radie. Nån slags Skog- och trämässa fick jag veta.

Tro mig! Jag försökte i tre timmar förra veckan att hitta logi för denna natt.

Så dags då att fixa hotell! Jag hade redan köpt biljetter och avtalat med min kund!!

Vandrarhemmet är fint och rent. Gammal millitärkasern.

Dörrarna har inte de sofisitkerade kortlåsen som numera finns på alla hotellrum. Nästan i alla fall.

Här är det nyckel och vred på insidan.

Det är fler som bor här så jag tar det säkra före det osäkra och låser från insidan.

Tre gånger är någon och rycker i dörren. Fast den är låst.

Då går jag och vrider upp låsvredet för att vederbörande ska öppna och upptäcka att någon bor här!

När detta händer stängs dörren igen och jag går fram och öppnar den.

Den som varit på dörren, en kvinna, går bort från dörren men vänder sig om.

Jag håller fram min nyckel med rumsnuret och säger att detta är mitt rum!

Förlåt, men jag trodde det var TV-rum, svarar hon.

Men dörren är ju låst! Hur många gånger provar man egentligen??

Hennes tilläggskommentar var att det borde stå på dörren att det inte är TV-rum!

Men HALLÅ! Det står ett rumsnummer på dörren!!


Var med om något likande vid ett biobesök i våras.

Satt på toaletten och någon tar tag i dörren och den är (NATURLIGTVIS) låst.

Då tar man tag och rycker stenhårt i dörren. Jag trodde faktiskt att denna person skulle slita bort dörrpost och alltihop!

När man rycker, ännu lite hårdare, en tredje gång har jag fått upp byxorna och sliter upp dörren i ansiktet på en kvinna.

Nu har jag passerat gränsen för det som jag kan tolerera.

Jag fullkomligt vrålar; DET ÄR UPPTAGET!!!

Ja men, det var inte rött på dörren. (Den där lilla markeringen som finns på toalettdörrar).

Ja, men dörren är ju låst, det kände du ju!!

Ja, men det var ju inte rött........

Hur många hästar sakandes i det stallet?????

Att följa med strömmen - På gott och ont?!

Åkte till Kristiansand, som för övrigt ligger i Norge, på sydkusten om du inte visste det.

Flög från Kastrup, som är en mycket trevlig flygplats.

Eftersom Norge inte är med i EU kunde man ha handlat lite starkare drycker i Tax Free-butikerna, men inte idag.

Ser inte så bra ut att komma till sina kunder med kassar fulla med klirrande flaskor.

Om man inte ger bort dem i gåva förstås, men det var aldrig aktuellt i dag! Någon måtta på generositeten får det väl vara??!!??

När planet landat och alla passagerare hastat in i terminalbyggnaden gjorde jag som alla andra - vek av till vänster och fortsatte.

Där var bara fyra glasväggar, toaletter och stolar i en vänthall.

Men där fanns också en Tax Free-butik. Det var dit strömmen av passagerare löpte.

Jag, och flera med mig, irrade runt i denna vänthall tills en kvinna i gul jacka öppnade dörren som vi kommit in i och viftade som om hon semaforerade.

Vi skulle fortsatt rakt fram om vi inte skulle handlat. Där var tull och utgång.

Men jag ankom ju. Då handlar man inte. Eller????!!!?????

Jo, i Norge fungerar det så. Man handlar när man kommit tillbaka för att slippa dra på alla flaskor när man är ute på affärsresor.

Som svensk handlar man ju alltid innan man avreser från flygplatsen.

Inte så dumt egentligen! Att handla när man kkommer tillbaka. Man har ju precis ankommit så personalen i Tax Free-butiken vet ju att man varit utomlands. Man har sitt boardingpass.

Det finns för övrigt en "Tax Free" vid bagageutlämningen på Kastrup som jag la märke till när jag återvände från en annan resa, minns jag så här i efterhand.

Alltid får man se något nytt!

söndag 8 november 2009

Bort bra

Ja, så sitter jag på mitt, förnärvarande, favorithotell i huvudstad i annat land.

Fick tipset av en kollega att bo på samma hotell varje gång jag besöker Huvudkontoret.

Lättare att känna sig "hemma" fast man är borta.

Åkte i torsdags och kom tillbaka i dag.

Stannar till på torsdag.

Tycker mig ana att husfrun i frukostmatsalen känner igen mig....

Femte eller sjätte gången sedan augusti.....

Dags att gå och knoppa för att vara fräsch och utvilad om man ska hålla kurs i tre dagar för kunder!

Inga "studiecirklar" under ögonen duger då!

lördag 7 november 2009

Bortslarvade resväskor

Alltså hur kan man missa att räkna rätt antal resväskor när antalet passagerare är 11??

I går avreste jag från terminal 3 på Arlanda. Denna terminal är ganska enkel i det mesta.

Då bagagebandet inte fungerade vid incheckning fick jag dra mitt tunga as till resväska genom säkerhetskontrollen själv. Jag fick själv vräka upp den på ett transportband.

Jag såg att väskan var taggad. Jag var där i mycket god tid.....

När jag och de övriga 10 passagerarna strax ska gå på bussen, som ska köra oss till den lilla ryggsäck till flygplan vi ska åka i väg med, hör jag kvinan som släppt in oss in vid "gäjten" att vi är 11 passagerare, att det är 6 incheckade bagage och 35 handbagage (!!!).

Men när vi landar har min väska inte kommit med.

Det var ju inte någon direkt hets på denna terminal kl 14.00 i går.

Jag var där nästan två timmar innan avgång!

Gissa om min fredagkväll kändes förstörd.

Speciellt eftersom maken inte lyckades komma i tid för att hämta mig heller.

Ösregn, blåst och kyla.........

Hur kan man "lyckas" med att inte hålla koll på antalet väskor när det är mindre än 10???


Va????

torsdag 5 november 2009

Kaffefläckar (?) på gardinen - uppe vid stången!

Ute på en av mina turnéer. Bor på stort, fint (en gång för 25 år sedan när det var nytt) hotell i huvudstaden.

Jag skulle dra för gardinerna för fönstrena så jag inte chockar de i huset mitt emot.

När jag klär av mig kläderna, menar jag.

Synd om de tror att någon håller sälar på rummet.

Kan bli lite jobbigt om typ Skansen kommer och ska rädda den tillfångatagna sälen. Jag alltså....

Det går inte att få gardinerna att gå ihop utan det är ett mellanrum på ca 20 cm.

Det är tillräckligt mycket för att jag inte ska känna mig bekväm.

Jag klättrar upp på en stol för att försöka dra ihop gardinerna.

Då upptäcker jag brunaktiga fläckar, något som runnit ett par centimeter, på dessa gardiner - mörkläggningsvarianten, vita, i tjockt, vaxduksliknande material.

Alltså. Hur lyckas man med det?? Kast med liten kaffekopp??

Jag känner mig glad över att fläckarna befinner sig på 240 centimeters höjd över golvet, 10 m från sängen.

Jo då, jag har fått en hörnsvit! Med sittgrupp....

Efter att ha hängt om gardinerna går det att dra ihop dem helt.

Synd för dem mitt emot - detta har kanske varit kvällens stora nöje????